En doft kan vara en doft, kan vara………..kan vara………HELT UNDERBAR.

När vi har pauser i konditionsträningen så tillåter jag mej att snusa runt lite för det finns ju mycket härliga dofter att finna i diken, på stolpar och vid träd. Man har funnit en fläck, börjar gröta runt nosen, känner dessa underbara nyanser i doften från en trolig treårig pudeltik med snedkammad lugg, någonstans runt  löpvecka två då doften är som bäst. Sensorerna har slagit på och läpparna börjar dallra och dreglet rinner ur munnen på mej, ryckningarna i bakhuvudet är igång och man ska till att slicka i sig denna gudabenådade arom, VAD GÖR HUSSE DÅ ????? Jo han drar i kopplet och går därifrån, vilken tyrann han borde få husarrest i en vecka. 😠

Nädå jag har börjat smida hämndplaner för alla dessa missade doftklimaxar. Någon gång då husse sitter där med en Bowmore Mariner 15 årig single malt whisky, stoppar näsan i glaset, låtsas förstå vad han känner för dofter (han som inte kan skilja på bränt gummi och liljekonvalj) och då när han ska till att dricka ska jag säga ett högt VOV i örat på han så whiskyn flyger all världens väg. Medans han springer för att hämta trasan så ska jag slicka i mej all whisky och sen bete mej lika löjligt som husse gör när han hinkar whisky. Få se sen om han förstår min frustration då.

Väl mött, ha det gott

Gillis

Jag tänkte berätta lite grann om hur jag har haft det och har det med min matte och husse.

För att göra det lite enklare så delar jag upp det i delar där första delen ska handla om konditionsträningen med (moh) matte och husse. Moh vill ju själva kalla det för promenader.

Redan från början när jag kom till mitt nya hem märkte jag att moh var väldigt otränade så det var ju bara att hugga tag i träningen på en gång. För att inte rivstarta så tog vi mest korta träningspass, de var och är än idag väldigt motsträviga till träningen för så fort jag drar upp tempot och försöker dra dem snabbare framåt så strävar dom emot. I början så stannade dom tvärt och jag var tvungen att gå tillbaka till dom och börja om från början bara för att få dom att gå igen. Nu har jag märkt att vi får bättre flow i träningen om jag håller mig hyfsat jämsides med dom, då slutar de inte att gå utan husse utbrister ibland i olika läten såsom hörru, skärp dej, och tssshhh. Moh verkar vara riktiga tävlingsmänniskor eftersom de alltid vill gå före mig under promenader, genom dörrar och ut ur bilen.

Fast dom måste tycka att jag gör ett bra jobb med deras konditionsträning, för första året var de så nöjda så de lät mig träna lite andra människor också. Tro´t eller ej men dom jag fick träna var än mer motsträviga än moh - Skam den som ger sej!

Nuförtiden går träningen bra med vissa undantagsdagar. Ibland på nya platser när jag tycker att vi ska köra intervallträningen ”snabbast till fläcken” så blir de lite sura när jag vinner och vi får göra om tävlingen ända tills jag låtit dom vinna. Moh har ibland börja hänga tyngder runt ryggen på mig för att jag ska få det lite jobbigare och de lite lättare att hänga med i mitt tempo.

Apropå mitt tempo, så var det en gång när husse skulle tävla mot mig. Han satte på sig sina löparskor och vi gick ut och sprang. I början lät jag han hålla täten och köra slut på sig för som jag visste så ville han alltid spurta mot slutet och som jag sa så skulle han spurta idag med. Han höjde tempot och jag med, han höjde ännu mer och nu tänkte jag att nu springer jag ifrån gubbj...n så att han tiger. Tro vad husse gör då, dålig förlorare som han är, han rycker tillbaka mig i kopplet så att vi blir jämsides.

Nu tröttnade jag på husse och satte värsta fällebenet för honom och han flöööög, dunkade i backen och låg och jämrade sig ett tag. Jag firade segern med att slicka husse i ansiktet och håna honom. Efter det blev det mindre tävlingar ett tag eftersom han gick och jämrade sig om smärtor i revbenen

Väl mött, ha det gott

Gillis

Doften av ett spår....ja det är min favoritsysselsättning måste jag säga. Jag har fått matte att  anstänga sig å lägga blodspår till mig. Hon tycker nog att jag spårar lite för mycket på egen hand, ja jag har ju lite svårt att låta bli att sticka och kolla in skogen om det finns någe kul där när jag egentligen ska vara kvar på tomten. Jaha, så fick jag sitta fast igen😠

Träningen (fast vem behöver det) spåra kan man väl, det är bara matte som inte hinner hänga med bara. Vadå spåra i lagom takt, Booring. Ibland brukar matte försöka få mig att gå lååångsaaamt och noggrant i spåret och då brukar det ligga en hel massa korv i spåret i stället, ja det tackar jag ju naturligtvis inte nej till. Man är ju en retriever 

Ja tydligen har träning gett färdighet iallafall för jag lyckades få 3 första pris på raken på de prov jag gjorde och då blir man visst Champinjon. Smaka på den! nä jag tar hellre en köttbulle.

Det var historia det, ända sen i oktober 2010 och nu är det äntligen vår igen!! och idag fick jag gå mitt första spår för i år, fast utan blod denna gång, lite ivrig och ringrostig var man ju men det var inget mot vad matte var, ryggskott gnällde hon om och drog i mig så jag var tvungen att ta det lugnt, nästa gång går jag själv. På slutet så fann jag en härligt hårig go klöv iallafall. Åhh duktiga jag!

Ha det gott, nu ska jag vila upp mig för matte har anmält oss på kurs hela helgen så då är det väl bäst o sova lite så man orkar med.
Vi hörs 😀

Nej! Hit! Usch å fy! Braaa!
Ja som jag berättade förra gången så hade ju matte anmält oss på "kontakt" kurs hela helgen, oj va jag fick korv! Det är ju det allra bästa med kurs alltså.

Kolla in mina polare och jag, visst är vi duktiga! klart vi ligger stilla när vi vet att det vankas godis eller ett superkul renskinn att jaga sen som belöning. För belöningar det gillar vi🤩

Matte lekte å lekte och sprang runt som en knäppgök på planen, ibland så man skämdes och var tvungen å titta bort. Fast det fick man inte göra när man ville, för kursen gick visst ut på att jag skulle vilja kolla på matte mest hela tiden. Men shit, vem orkar det! det fanns ju en massa läckra brudar å kolla in på planen. Men visst jag erkänner, jag hade oxå superkul i helgen.

Nu blir det nog jobbigt ett tag när vi kommer hem för matte har fått ny inspiration som det så fint heter, så hon kommer säkert hålla på å träna med mej hela tiden nu. - Jag kommer å bli tjock!  Hur blir det då med beach 2011?

Glad Påsk!